Spiralgalaxer är universums mest iögonfallande objekt — lysande skivor med spiralarmar som sveper ut från en central kärna. Vintergatan är en spiralgalax, och de flesta av de galaxer du kan se med ett teleskop är också spiraler.
Vår egen galax — en Bc-spiral med balk (SBbc)
Närmaste stora spiralgalax, 2,5 miljoner ljusår bort
Läroboksexempel på en spiralgalax med tydliga armar
Flockulent spiral med korta, fragmenterade armar
Spiralgalaxer är galaxer med en platt, roterande skiva och spiralarmar som sträcker sig ut från en central kärna. De utgör omkring 60 % av alla galaxer vi känner till, och de är hem för de flesta stjärnor i universum. Vår egen Vintergata är en spiralgalax med en balk genom centrum — en så kallad spiralgalax med balk (SB).
Spiralarmarna är inte fasta strukturer som roterar som ett hjul — de är vågor av tätare gas och stoft som rör sig genom skivan. När gas passerar genom en spiralarm komprimeras den, och det utlöser stjärnbildning. Därför ser spiralarmarna ljusblå ut — de är fulla av unga, massiva stjärnor som bara lever i några miljoner år.
Den centrala kärnan består främst av äldre, gula och röda stjärnor, och de flesta spiralgalaxer har ett supermassivt svart hål i centrum. I Vintergatan väger detta svarta hål ca 4 miljoner gånger solens massa — det vi kallar Sagittarius A*.
Spiralgalaxer roterar snabbare än deras synliga massa borde tillåta — det är ett av de starkaste bevisen på mörk materia. Utan mörk materia skulle spiralgalaxerna fly isär.
De yttre delarna av spiralgalaxer roterar långsammare än de inre (differentiell rotation), och det formar spiralstrukturen över tid genom vågdynamik.
Stjärnbildningen i spiralarmarna drivs av kompressionsvågor — när en spiralarm passerar genom ett gasområde utlöser den en våg av stjärnbildning som varar i några miljoner år.
Spiralgalaxer kan klassificeras efter hur täta spiralarmarna är (Sa = täta, Sc = öppna) och om de har en balk genom centrum (SB). Vintergatan är en SBbc — något mitt emellan en B och en C-spiral med balk.
Spiralarmarna är vågor av tätare gas och stoft som rör sig genom galaxskivan — inte fasta strukturer. De uppstår på grund av galaxens rotation och gravitation, och de utlöser stjärnbildning när de komprimerar interstellär gas.
Ja — Vintergatan är en spiralgalax med balk (SBbc). Vi bor ca 26 000 ljusår från centrum, i en av spiralarmarna som heter Orionarmen.
Ja! Andromedagalaxen (M31) syns med blotta ögat, och M51, M33 och många fler kan ses med kikare eller teleskop. De ljusaste galaxerna hittar du på galaxsidan.