Dvärggalaxer är de minsta galaxerna — vissa har bara några miljoner stjärnor. De flesta är svaga och svåra att upptäcka, men de är enormt viktiga för att förstå universums uppbyggnad.
Satellitgalax till Vintergatan som håller på att slukas av vår galax — bara 70 000 ljusår bort
En av de mest avlägsna kända dvärggalaxerna, 260 000 ljusår bort
En av de minsta kända galaxerna — bara ca 1 000 ljusår i diameter
Dvärggalax i Lokalgruppen, nära Andromedagalaxen
Dvärggalaxer är de minsta galaxerna i universum. Medan stora spiralgalaxer som Vintergatan har hundratals miljarder stjärnor har dvärggalaxer typiskt bara några miljoner till några miljarder. Vissa av de minsta kända dvärggalaxerna har färre stjärnor än vissa stjärnhopar i vår egen galax.
Trots sin lilla storlek är dvärggalaxer enormt viktiga. De är den vanligaste typen av galax i universum, och enligt teorier om mörk materia borde det finnas långt fler dvärggalaxer än vi kan se. Bristen på observerade dvärggalaxer är en av de stora öppna frågorna inom astrofysiken — det så kallade 'dvärggalaxproblemet'.
Många dvärggalaxer är satellitgalaxer till större galaxer. Vintergatan har minst 50 kända dvärgsatelliter, och några av dem — som SagDEG — håller på att ätas upp av vår galax genom gravitationssamverkan.
Dvärggalaxer är de bästa platserna att söka mörk materia. De har mycket hög andel mörk materia i förhållande till synlig materia — vissa dvärggalaxer består nästan enbart av mörk materia med få stjärnor.
SagDEG håller på att förstöras av Vintergatans gravitation. En lång 'ström' av stjärnor sträcker sig nu halva vägen runt Vintergatan som bevis på denna kollision.
Dvärggalaxer kan ge oss ledtrådar om universums tidiga historia. Eftersom de är små och gamla innehåller de information om hur de första galaxerna såg ut och hur de utvecklades.
Enligt LCDM-modellen (Lambda Cold Dark Matter) borde det finnas hundratals dvärgsatelliter till Vintergatan — men vi har bara hittat ca 50. Detta 'dvärggalaxproblem' kan bero på att många är för svaga att upptäcka, eller på att våra teorier behöver justeras.
Vi känner till minst 50 dvärgsatelliter, men det kan finnas långt fler som vi ännu inte upptäckt. Vissa är så svaga att de bara syns på långa exponeringar.
Enligt teorier om mörk materia borde det finnas långt fler dvärggalaxer än vi observerar. Vi har bara hittat ca 50 av Vintergatans satelliter, men modellerna förutsäger hundratals. Det kan bero på bristande observationer eller problem med våra teorier.
De flesta är för svaga för att ses. SagDEG kan ses med stora teleskop och NGC 185 med medelstora teleskop. Men det kräver mörk himmel och tålamod.