Alla 52 stjärnbilder som syns från Sverige — säsongsguide, hitta-tips och mytologi
Vilka stjärnbilder som står högst beror på årstiden: på vintern dominerar Orion och Oxen på sydhimlen, på våren Lejonet och Jungfrun, på sommaren Svanen, Lyran och Skorpionen nära Vintergatan, och på hösten Pegasus stora fyrkant och Andromeda. Karlsvagnen, Polstjärnan och Cassiopeja syns nästan hela året från Sverige.
Stjärnbilder är ditt viktigaste verktyg för att navigera natthimlen. När du kan känna igen Karlsvagnen kan du hitta Polstjärnan. När du känner till Orions bälte kan du peka vidare mot Sirius, Plejaderna och Betelgeuse. Stjärnorna i samma stjärnbild ligger dock oftast långt från varandra i rymden — de ligger bara i samma riktning sett från jorden.
De här stjärnbilderna är de mest sökta och lättaste att känna igen:
Känd för Karlsvagnen. Innehåller M81 och M82.
Polstjärnan sitter i svansen. Sirkumpolärt.
Jägaren med det tydliga bältet. Innehåller Orionnebulosan M42.
Korsformat mitt i Vintergatan. Innehåller Nordamerikanska nebulosan.
Lejonets kropp med den klara stjärnan Regulus.
Den markanta W-formen. Sirkumpolär. Innehåller M52 och M103.
Vega är den klaraste stjärnan i Sommartriangeln. Innehåller Ringnebulosan M57.
Sirius — nattens klaraste stjärna.
Hjälten med skölden. Innehåller Perseidmeteorsvarmen och den variabla stjärnan Algol.
Himlen skiftar med årstiden. Här är de viktigaste stjärnbilderna för varje säsong:
Vinterhimlen är den klaraste och mest stjärnfyllda. Orion med sitt bält och nebulosan M42 står högt på södra himmelen, flankerat av Stora hunden (Sirius) och Lilla hunden (Procyon). Oxen med Plejaderna och den röda Aldebaran lyser kraftigt, och Kusken med Capella dominerar högre upp. Tvillingarna stiger högt och ger Pollux och Castor.
Vårhimlen erbjuder Lejonet med Regulus och det markanta frågetecknet, Jungfrun med Spica och galaxhopen, och den orangefärgade Arcturus i Björnvaktaren. Vattenormen sträcker sig som det största stjärnbildet över södra himmelen. Karlsvagnen står högt i norr.
Sommartriangeln (Deneb, Vega, Altair) korsar himmelen, och Vintergatan strålar från söder över huvudet. Svanen bildar ett kors mitt i stjärnvrimeln, Lyran rymmer Ringnebulosan M57, och Herkules erbjuder kulhopen M13. Skytten markerar Vintergatanas centrum med sina nebulosor, och den rödaktiga Antares i Skorpionens hjärta står lågt åt söder.
Pegasos stora fyrkant är hösthimmelns kännetecken. Från fyrkanten kan du stjärnhoppa till Andromeda med galaxen M31, Fiskarna och Väduren. Perseus med den variabla stjärnan Algol stiger mot öster, och Cassiopeja och Cepheus är på väg upp i norr.
Börja med Karlsvagnen. De sju stjärnorna är lättast att hitta och fungerar som utgångspunkt för all stjärnnavigering. Förläng linjen genom de två bakhjulen (Merak och Dubhe) ungefär fem gånger, så hamnar du på Polstjärnan i Lilla björnen.
Stjärnhopp är vägen framåt. Från Polstjärnan kan du böja ned genom Lilla björnens skål och vidare till Draken. Från Karlsvagnens handtag kan du följa kurvan söderut till den klara Arcturus i Björnvaktaren och sedan vidare till Spica i Jungfrun.
Använd handmått. Sträck ut armen: lillfingret täcker ungefär 1°, tre fingrar ungefär 5° och knytnäven ungefär 10°. Avståndet mellan Karlsvagnens två bakhjul är drygt 5°, alltså ungefär tre fingrar.
Cirkumpolära stjärnor. Vissa stjärnor går aldrig under horisonten — de är cirkumpolära. Det gäller Karlsvagnen, Cassiopeja, Cepheus, Lilla björnen, Draken och Lodjuret. Du ser dem hela året, hela natten.
Ge ögonen tid. Det tar 20–30 minuter för ögonen att vänja sig vid mörkret. Undvik vita lampor — använd en röd lykta som inte förstör nattsynen.
Hitta mörk himmel. Stadsljus förorenar himlen och gör svaga stjärnor osynliga. Kör 20–30 km utanför staden för att hitta mörkare platser.
Använd en kikare. Även en liten handkikare avslöjar stjärnhop, nebulosor och galaxer som är osynliga för blotta ögat. Orionnebulosan, Plejaderna och Andromedagalaxen är perfekta nybörjarmål.
Alla 52 stjärnbilder som syns från Sverige. De med pil har en egen sida.
Ursa Major
Känd för Karlsvagnen. Innehåller M81 och M82.
Ursa Minor
Polstjärnan sitter i svansen. Sirkumpolär.
Orion
Jägaren med det markanta bältet. Innehåller Orionnebulosan M42.
Cygnus
Korsformat mitt i Vintergatan. Innehåller Nordamerikanska nebulosan.
Hercules
Innehåller den berömda kulhopen M13.
Leo
Lejonets kropp med den klara stjärnan Regulus.
Virgo
Innehåller Jungfrunshopen av galaxer.
Sagittarius
Vintergatanas mitt. Rik på nebulosor och hopar.
Taurus
Den röda jätten Aldebaran. Innehåller stjärnhopen Plejaderna M45.
Gemini
Castor och Pollux — de två klara tvillingarna.
Pisces
Ett svagt stjärnbilde öster om Pegasus.
Aries
Litet stjärnbilde med den klara stjärnan Hamal.
Auriga
Capella är den klaraste stjärnan. Innehåller öppna hopen M36, M37 och M38.
Pegasus
Den stora fyrkanten på hösthimmelen.
Andromeda
Innehåller Andromedagalaxen M31.
Cassiopeia
Den markanta W-formen. Sirkumpolär. Innehåller M52 och M103.
Cepheus
Sirkumpolärt stjärnbilde format som ett hus.
Draco
Sirkumpolär. Slingar sig runt Lilla björnen.
Piscis Austrinus
Den klara stjärnan Fomalhaut står lågt på södra himmelen.
Boötes
Den klara orangefärgade Arcturus. Vårhimmelns pärla.
Corona Borealis
Liten men vacker halvcirkel av stjärnor.
Aquila
Altair bildar tillsammans med Deneb och Vega Sommartriangeln.
Lyra
Vega är den klaraste stjärnan i Sommartriangeln. Innehåller Ringnebulosan M57.
Vulpecula
Ett svagt stjärnbilde. Innehåller Hantelnebulosan M27.
Lepus
Ligger under Orions fötter. Innehåller kulhopen M79.
Canis Major
Sirius — nattens klaraste stjärna.
Canis Minor
Den klara stjärnan Procyon. En av vinterhimmelns pärlor.
Monoceros
Svagt stjärnbilde mellan Orion och Stora hunden. Innehåller julborträdets hop.
Perseus
Hjälten med sköld. Innehåller Perseiderna och den variabla stjärnan Algol.
Triangulum
Liten triangel av stjärnor. Innehåller Triangulumgalaxen M33.
Cetus
Valdjuret. Innehåller den variabla stjärnan Mira och flera galaxer.
Aquarius
Vattusbäraren. Ett av djurcirklens stjärnbilder. Innehåller kulhopen M2.
Capricornus
Havgeten. Ett av djurcirklens stjärnbilder. Innehåller kulhopen M30.
Ophiuchus
Mannen som håller ormen. Det trettonde tecknet i djurcirkeln. Innehåller många kulhopar.
Serpens
Delad i två delar av Ormbäraren. Innehåller Örnebulosan M16.
Sagitta
Ett av de minsta stjärnbilderna. Formad som en pil mitt i Vintergatan.
Delphinus
Liten men lätt igenkännbar, rombformad. Föreställer en delfin som gör ett språng.
Lacerta
Svagt stjärnbilde mellan Svanen och Andromeda.
Scutum
Litet stjärnbilde nära Vintergatan. Innehåller Vildandshopen M11.
Cancer
Ett av djurcirklens stjärnbilder. Innehåller stjärnhopen Kräftan M44.
Leo Minor
Svagt stjärnbilde norr om Lejonet. Kräver mörk himmel.
Canes Venatici
Innehåller den vackra galaxen M51 (Hjulgalaxen) och kulhopen M3.
Coma Berenices
Innehåller en tät hop galaxer och kulhopen M53.
Corvus
Fyra stjärnor i en fyrkant. Sitter på Vattenormens rygg.
Crater
Svagt stjärnbilde som föreställer en bägare. Söder om Lejonet.
Hydra
Det största stjärnbildet på himmelen. Slingar sig från Kräftan till Vågen.
Sextans
Svagt stjärnbilde söder om Lejonet. Uppkallat efter astronomens sekstant.
Libra
Vågskålen. Ett av djurcirklens stjärnbilder. Innehåller kulhopen NGC 5897.
Eridanus
Det sjätte största stjärnbildet. Slingar sig från Orion söderut. Achernar syns bara lågt från Sverige.
Lynx
Sirkumpolärt stjärnbilde. Innehåller många svaga galaxer.
Camelopardalis
Ett stort men svagt sirkumpolärt stjärnbilde norr om Kusken.
Scorpius
Ett av djurcirklens stjärnbilder. Den rödaktiga superjätten Antares sitter i hjärtat, och stjärten kan skymtas lågt över södra horisonten på sommaren.
Från Sverige ser du 52 av de 88 officiella stjärnbilderna. Resten ligger för långt söderut. Några stjärnor och stjärnbilder är cirkumpolära och synliga hela året — bland annat Karlsvagnen, Cassiopeja, Lilla björnen och Draken.
Karlsvagnen är en del av Stora björnen och står på norra himlen hela året. Du hittar den som sju stjärnor formade som en vagn med handtag. Använd de två bakhjulen (Merak och Dubhe) för att peka mot Polstjärnan.
Polstjärnan (Polaris) är stjärnan som nästan pekar mot himlens nordpol. Den sitter i änden av Lilla björnens svans. Hitta den genom att förlänga linjen genom Karlsvagnens två bakhjul fem gånger.
Börja med Karlsvagnen, eftersom den är lättast att känna igen. Lägg sedan till Polstjärnan, Cassiopeja (W-formen) och Orion (tre stjärnor på linje). Dessa fyra är tydliga och fungerar som riktningsmärken för resten av himlen.
De mest kända av de 52 är Karlsvagnen (Stora björnen), Lilla björnen, Cassiopeja, Cepheus, Draken, Orion, Svanen, Pegasus, Andromeda och Perseus. Hela listan med alla 52 namn och deras latinska beteckningar hittar du i gittret ovanför — varje namn står tillsammans med stjärnbildens latinska namn och en kort beskrivning.
Nej, bara 52 av de 88 stjärnbilderna syns från Sverige. De resterande 36 ligger för långt söderut. Söderkorset (Crux) syns till exempel bara söder om ekvatorn.