Elliptiska galaxer är glatta, runda eller ovala galaxer utan synlig struktur. De innehåller främst äldre stjärnor och har mycket lite interstellärt stoft — det bildas nästan inga nya stjärnor i dem.
Jätteelliptisk galax i Virgohopen, 55 miljoner ljusår bort
Den ljusstarkaste galaxen i Virgohopen
Stor elliptisk galax med ett supermassivt svart hål på 4,5 miljarder solmassor
En av de största kända elliptiska galaxerna, 300+ miljoner ljusår bort
Elliptiska galaxer är glatta, runda eller ovala galaxer utan den dramatiska struktur vi ser i spiralgalaxer. De spänner från små dvärggalaxer med några miljoner stjärnor till jätteelliptiska galaxer med biljoner stjärnor. De flesta stora elliptiska galaxerna finns i centrum av galaxhopar.
Till skillnad från spiralgalaxer har elliptiska galaxer mycket lite interstellärt stoft och gas. Det innebär att stjärnbildningen sedan länge upphört — dessa galaxer består främst av äldre, röda och gula stjärnor. De ser därför varma och gyllene ut i teleskop, till skillnad från spiralgalaxernas kalla, blå spiralarmar.
De stora elliptiska galaxerna bildades sannolikt genom sammanslagning av flera mindre galaxer under miljarder år. När två spiralgalaxer kolliderar kan de bli till en enda elliptisk galax — en process som redan pågår mellan Vintergatan och Andromedagalaxen.
Elliptiska galaxer har en bredare fördelning av stjärnhastigheter än spiralgalaxer — stjärnorna rör sig i slumpmässiga banor i stället för att rotera i en skiva. Det är därför de ser glatta och strukturlösa ut.
De största elliptiska galaxerna (jätteelliptiska) finns alltid i centrum av täta galaxhopar. Där har de vuxit genom att 'äta' mindre granngalaxer genom galaktisk kannibalism.
M87:s centrum innehåller ett supermassivt svart hål på ca 6,5 miljarder solmassor — ett av de största kända. Det blev det första svarta hål som fotograferades direkt av Event Horizon Telescope 2019.
Elliptiska galaxer saknar en galaxskiva och har därför inte den ordnade rotation vi ser i spiralgalaxer. I stället roterar hela galaxen långsamt, och stjärnorna rör sig i slumpmässiga riktningar.
De har inte tillräckligt med interstellärt stoft och gas för att bilda nya stjärnor och spiralarmar. Utan färsk gas finns inget material som kan komprimeras och utlösa stjärnbildning — och utan stjärnbildning finns inga ljusblå stjärnor som kan markera spiralarmarna.
Ja, generellt. De stora elliptiska galaxerna bildades tidigt i universums historia och har 'bränt ut' sina gaslager. Spiralgalaxer har fortfarande gas och bildar nya stjärnor, så de är mer 'levande'.
När två spiralgalaxer kolliderar kan de bli till en enda elliptisk galax. Stjärnorna kolliderar inte (de är för långt ifrån varandra), men gas och stoft komprimeras och utlöser en intensiv stjärnbildning. Vintergatan och Andromedagalaxen väntas kollidera om ca 4 miljarder år.