Aftonstjärnan — det ljusaste objektet på natthimlen efter månen
Venus i skymningen kallas aftonstjärnan. Den är det ljusaste objektet på himlen efter solen och månen och syns lågt i väster strax efter solnedgången. Under andra perioder står den på morgonhimlen före soluppgången och kallas då morgonstjärnan. Venus ligger nästan 108 miljoner km från solen.
Venus syns inte bra från Stockholm just nu.
Nästa största elongation på morgonen: 3 januari (om 47 dagar)
Vid största elongation står planeten som längst från solen på himlen. Hur högt den står beror på årstiden.
Venus är den ljusaste punkten på himlen efter solen och månen. Dess täta, molniga atmosfär reflekterar solljuset så effektivt att den syns till och med i skymningen och ibland i dagsljus. Därför kallas den också aftonstjärnan eller morgonstjärnan.
Venus är jordens granne och ungefär lika stor som vår planet. Den växlar mellan att vara aftonstjärna och morgonstjärna med några månaders mellanrum, och när den är som ljusast kan den kasta en synlig skugga på mörka platser.
Venus har en extremt tät atmosfär som skapar en växthuseffekt och gör ytan varm nog att smälta bly — cirka 465 °C. Trots den värmen liknar Venus jorden i storlek och massa, och den har länge kallats jordens tvilling. Skillnaden är den kvävande atmosfären, som består av 96,5 % koldioxid med ett tryck som är 90 gånger jordens.
Venus har historiskt spelat en viktig roll i navigation och tidsberäkning. Romarna uppkallade den efter kärleksgudinnan, eftersom den är den ljusaste stjärnan vid solnedgången. I dag är Venus ett mål för både amatörastronomi och rymduppdrag — den japanska sonden Akatsuki cirklar runt Venus och studerar dess atmosfär.
Bäst tidpunkt: Under afton- och morgonstjärnperioderna, som varar flera månader i tag.
Kräver: Blotta ögat
Venus är den lättaste planeten att hitta — när den syns är den det ljusaste på himlen efter månen. Det enda du behöver veta är om den just nu är kvälls- eller morgonstjärna.
Venus växlar mellan perioder som kvällsstjärna (i väster efter solnedgången) och morgonstjärna (i öster före soluppgången). Varje period varar i flera månader.
Som kvällsstjärna är Venus det allra första ljuset som syns efter att solen gått ned — klart och vitgult, lågt i väster. Den är svår att missa.
Som morgonstjärna är Venus den ljusaste pricken i öster, långt efter att de andra stjärnorna börjat blekna i gryningen.
Med en kikare på stativ kan du se att Venus har faser precis som månen — från en tunn skära till en nästan full skiva, beroende på var den befinner sig i sin bana.
När Venus är som ljusast kan den ses med blotta ögat mitt på dagen om du vet exakt var du ska titta. Ställ dig i skuggan av en byggnad som döljer solen, och rikta aldrig en kikare i närheten av solen.
Venus höjd över horisonten varierar med årstiden. De högsta kvällsstjärnorna kommer på våren och de högsta morgonstjärnorna på hösten.
Ungefär en månad före och en månad efter att Venus passerar mellan jorden och solen når den sin största glans. På en riktigt mörk plats kan den då kasta en svag skugga.
Venus är så ljusstark och står så nära solen att den under vissa perioder är det första ljus som dyker upp efter solnedgången — och därför liknar en stjärna, även om den är en planet.
Morgonstjärnan är planeten Venus. När Venus står väster om solen går den upp före solen och lyser klart på morgonhimlen — därför kallas den morgonstjärna. På samma sätt kallas den aftonstjärnan när den i andra perioder står öster om solen och syns efter solnedgången.
Venus växlar mellan aftonstjärna och morgonstjärna i cykler på omkring 18 månader. Under varje period syns den i månader i tag, och några veckor är den extraordentligt ljus.
När Venus är som ljusast kan den faktiskt ses med blotta ögat i dagsljus — om man vet exakt var man ska leta. Det enklaste är med kikare.
Venus har en diameter på 12 104 km — nästan identisk med jorden (95 %). Därför kallas den ofta jordens tvilling. Men trots likheten i storlek är ytan 465 °C på grund av en tjock växthusatmosfär.