Den minsta planeten — och den svårast att få tag på
Merkurius ligger nästan 58 miljoner km från solen och är solsystemets minsta planet. Ett år varar 88 jorddygn, medan ett dygn på planeten varar 59 jorddygn. Den ligger närmast solen och syns bäst som en svag prick strax vid soluppgången eller solnedgången, aldrig på natten.
Merkurius syns inte bra från Stockholm just nu.
Nästa största elongation på morgonen: 21 november (om 4 dagar)
Vid största elongation står planeten som längst från solen på himlen. Hur högt den står beror på årstiden.
Merkurius är solsystemets minsta och snabbaste planet. Den går så nära solen att den aldrig kommer särskilt högt på himlen — du kan bara se den i korta fönster strax efter solnedgången eller strax före soluppgången, när den står lågt över horisonten.
Eftersom Merkurius alltid står nära solen är den svår att få syn på. Din bästa chans får du under de perioder då den har störst avstånd till solen sett från jorden — det kallas elongation — och då visar den sig som en lysande prick i skymningen under en halv till en hel timme.
Merkurius saknar atmosfär som kan bromsa meteoriter, så ytan är tätt beströdd med krater precis som månen. Trots sin ringa storlek har Merkurius en förvånansvärt stor järnkärna — cirka 85 % av dess radie — vilket troligen beror på en enorm krock tidigt i solsystemets historia som blåste bort det yttersta lagret. Temperaturen svänger extremt: över 400 °C på solsidan och under −180 °C på nattsiden.
Merkurius har besökts av två rymdsonder: Mariner 10 (1974–75) och MESSENGER (2011–15). MESSENGER cirklade runt planeten i fyra år och avslöjade bland annat is i kratrar som ligger i evigt skugga nära polerna — en överraskning för en planet så nära solen. BepiColombo, ett samarbete mellan ESA och JAXA, förväntas nå och utforska Merkurius i ännu större detalj.
Bäst tidpunkt: Bäst under elongationsperioderna (morgon eller kväll), några gånger per år.
Kräver: Blotta ögat
Merkurius är den svåraste av de ljusa planeterna att hitta, eftersom den aldrig kommer långt från solen. Du behöver rätt tidpunkt och helt fri horisont.
Merkurius syns bara under korta perioder, när den står som längst från solen sett från jorden. Se efter när nästa elongation på kvällen eller morgonen infaller — det sker flera gånger om året.
Vid en kvällselongation tittar du mot väster strax efter solnedgången. Vid en morgonelongation tittar du mot öster strax före soluppgången. Planeten står över horisonten bara en kort stund.
I skymningen står Merkurius sällan mer än omkring tio grader över horisonten sett från Sverige. Helt öppen utsikt mot väster eller öster — till exempel vid en strand eller på en höjd — är avgörande.
När du vet riktningen är en vanlig kikare det enklaste sättet att fånga Merkurius i skymningen. Den ser ut som en jämn, lysande prick som inte blinkar. Använd aldrig kikaren medan solen står över horisonten.
Dis och hinder vid horisonten döljer snabbt Merkurius. Börja leta 20–30 minuter efter solnedgången, eller före soluppgången.
De bästa kvällarna från Sverige kommer i regel mellan januari och maj, när ekliptikan står brant mot den västra horisonten. På sensommaren och hösten står Merkurius däremot oftast redan under horisonten i skymningen.
De bästa morgnarna kommer i regel mellan september och november, när Merkurius står som högst över den östra horisonten före soluppgången. På våren ligger den oftast kvar under horisonten i gryningen.
Merkurius går närmast solen av alla planeter, så den står aldrig långt från solen på himlen. Den syns bara i korta fönster strax efter solnedgången eller före soluppgången, och bara när avståndet till solen sett från jorden är stort.
Flera gånger per år i samband med så kallade elongationsperioder, när Merkurius står som längst från solen sett från jorden. Kalendern visar de närmaste perioderna.
Ja, men bara under goda förhållanden: klart väder, fri horisont och exakt kunskap om var den står. En kikare gör det mycket lättare.
Merkurius har en diameter på 4 879 km — den minsta planeten i solsystemet. Den är bara något större än månen och ungefär en tredjedel av jordens storlek. Trots sin lilla storlek har den en enorm järnkärna som utgör 85 % av radien.