Nästa: måndag 21 december 2026 kl. 21:50
Nästa vintersolstånd inträffar måndag 21 december 2026 kl. 21:50. Det är årets kortaste dag i Sverige: i Stockholm är solen bara uppe i 6 tim 5 min, mot 18 tim 37 min vid sommarsolståndet. Norra halvklotet lutar då som mest bort från solen.
Vintersolståndet är årets kortaste dag och längsta natt. På norra halvklotet står solen som lägst, och i Stockholm är solen bara uppe i 6 tim 5 min.
Fenomenet uppstår eftersom jordaxeln lutar 23,4 grader i förhållande till jordens bana runt solen. Vid vintersolståndet lutar norra halvklotet som mest bort från solen, så vi får minst dagsljus.
På själva dagen står solen lågt i söder mitt på dagen, och natten är som längst. Norr om polcirkeln, till exempel i Kiruna, kommer solen inte upp över horisonten alls — det kallas polarnatt.
Datumet infaller den 21–22 december, men kan variera med ett dygn från år till år eftersom kalendern justeras med skottdagar.
Många kulturer markerar den mörkaste tiden med ljus och fest. I Sverige firas Lucia den 13 december, som enligt den gamla julianska kalendern låg nära årets längsta natt, och julen kommer strax efter solståndet.
Efter vintersolståndet blir dagarna långsamt längre — ljuset är på väg tillbaka.
Med så många timmar mörker är vintersolståndets natt ett utmärkt tillfälle för astronomi. Från en mörk plats ser du Orion, Sirius och de ljusaste stjärnbilderna redan tidigt på kvällen — och med en kikare även Plejaderna och Orionnebulosan.
När blir det mörkt i Stockholm i dag, och när är nätterna så ljusa att det aldrig blir helt mörkt?
När blir det mörkt?I år inträffar det måndag 21 december 2026 kl. 21:50. Datumet kan variera med ett dygn från år till år.
Nästan. Atmosfären bryter solljuset, och soluppgången räknas från solens överkant, så dagen blir lite längre än natten.
Jordens år är inte ett jämnt antal dygn, och kalendern justeras med skottdagar. Därför kan händelserna förskjutas ett dygn fram eller tillbaka från år till år.
Solstånd och dagjämningar inträffar samtidigt över hela jorden, men datumet kan skilja ett dygn eftersom tidszonerna och datumlinjen delar upp jorden. På södra halvklotet är årstiderna dessutom omvända.